Röda rummet är Kaj Korkea-ahos samtidsroman om maktdynamik och begär, om att sälja sin konst, sin egendom och sig själv. Ju högre i tak desto djupare måste man böja sig. Lust och makt, skuld och lån - allt ingår i spelet om en dyr lägenhet i södra Helsingfors, vars tjocka väggar gömmer både dekadenta fester och raffinerad extas. Till en början är det bara en kul grej: en tidningsannons där en ung författare lovar skriva en bok i utbyte mot en förmånlig bostad. Men när en förmögen äldre man erbjuder ett intressant renoveringsobjekt på en fin adress märker den unge författaren att han blivit indragen i något som inte är lika oskyldigt som det först ser ut. Han börjar teckna ner en berättelse som leder till en labyrint av komplicerade relationer i ett nattligt 80-talshelsingfors, där dominans och underkastelse är som järn mot magnet. Han målar det röda rummet på nytt och på nytt, tills det är alldeles vitt. Hur många berättelser behöver man berätta om sig själv innan man garderat sig mot människorna? Finns det något skyddande lager som är tillräckligt när man väver in det mest ömtåliga man har?