Nybonn, Förberedelsen i tvistemål - En jämförelse mellan Finland, Sverige och Norge

Förberedelsen kan anses utgöra det viktigaste inslaget under domstolsförfarandet i tingsrätten eftersom en muntlig, omedelbar och koncentrerad huvudförhandling inte är möjlig utan den. I Finland råder det bred konsensus om att förberedelsen är behäftad med problematiska tendenser vilket i förlängningen är en central orsak till att domstolsförfarandet i tingsrätten tenderar vara alltför långsamt och dyrt. I denna avhandling jämförs den finska förberedelsen med förberedelsen i Sverige och Norge. Jämförelsen sker inom ramverket för huvudförhandlingsmodellen. En viktig del av jämförelsen är att analysera ländernas tillvägagångssätt vid förberedelsen i ljuset av det budskap och tankegods som förespråkas i den samarbetsprincip som betonas i ELI/UNIDROIT:s modellregler för dispositiva tvistemål. Jämförelsen med Sverige och Norge visar att en ökad betoning av formella frågor skulle förbättra det finska tillvägagångssättet vid förberedelsen. Den ökade betoningen och därigenom anammandet av ett planmässigt tillvägagångssätt skulle göra den finska förberedelsen snabbare och till en mer kompakt helhet. Det argumenteras vidare för att ett införande av en skyldighet för domaren och parterna att samarbeta och att de skulle tilldelas ett gemensamt ansvar för att främja en snabb, billig och säker lösning på rättstvisten, skulle leda till en effektivisering av den finska förberedelsen. Ingen avhandling har tidigare så ingående jämfört förberedelsen i Finland, Sverige och Norge. Såvitt författaren vet, är avhandlingen också den första i Norden som har ett specifikt fokus på ELI/ UNIDROIT:s modellregler. Denna avhandling lämpar sig väl för såväl nordiska akademiker som för finska domare och advokater som jobbar med dispositiva tvistemål.