Taivassalo, De drömda flickorna

Det finns en park. Parken är en dröm om det som gått förlorat, nästan försvunnit: relationer, gäckande möjligheter och en intimitet som tillhör barndomens domäner. I De drömda flickorna rör sig Hannele Mikaela Taivassalo i en svindlande språklig rörelse genom tiden och minnet, och de oklarheter som omgärdar den mänskliga tillvaron. Vi skulle tala med de drömda flickorna. Vi skulle inte tala dem till rätta eller tala allvar med dem, vi skulle fråga dem om livet och om råd. Då skulle vi vara tvungna att gå ut på gräset, kanske skulle våra skor bli våta eller fuktiga, vi skulle vara rädda för att trampa snett eller gå ned oss. Men de skulle ta oss vid handen och säga att det ordnar sig, och också hur. Jag vet inte om du vet, men jag minns att någon av oss tyckte att det fanns en skylt med förbud där gräset började var det du eller jag och att jag nästan snubblade och att det var halt. Hannele Mikaela Taivassalo är född 1974 och bosatt i Helsingfors. Hon har gett ut romaner, noveller, barnböcker och skrivit dramatik. För romanen Fem knivar hade Andrej Krapl tilldelades hon Runebergspriset 2008. Sedan 2020 är Taivassalo ordförande för Finlands svenska författareförening.