Tandefelt, Konsten att härska - Gustaf III inför sina undersåtar

När Gustaf III besteg tronen 1771 hade Sverige upplevt en tid av ständervälde och försvagad kungamakt. För att stärka sin maktposition utnyttjade Gustaf III en hel uppsättning symboler för att iscensätta sig själv som härskare. Ordnar, titlar och medaljer blev tecken på kunglig nåd och genom dem knöt han inte bara lojala adelsmän till sig utan också präster, borgare och bönder. I noga regisserade ceremonier kunde han själv framstå i olika härskarroller, som vid instiftandet av Vasa hovrätt 1776, där han framstod som den lagstiftande kungen. Genom att starta kriget mot Ryssland 1788 ville han sälla sig till sina företrädare Gustaf II Adolf och Karl XII som den stora härföraren, som själv ledde sina trupper på krigsteatern. I Konsten att härska beskriver Henrika Tandefelt genom tre delstudier hur Gustaf III genom s.k. nådevedermälen, ceremonier och krigiska dåd spelade upp sin egen härskarroll inför sina undersåtar. Boken är en bearbetad, tyckt version av hennes avhandling från 2007.