Örjans, Ålandsfrågan mina herrar

Ålandsfrågan mina herrar! Boken berättar medryckande hur Ålandsfrågan för exakt hundra år sedan lyftes till högsta internationella nivå och blev ett huvudbry för världssamfundet vid sidan av ojämförligt större frågor som det irländska upproret och folkmordet på armenier, båda för övrigt, som boken avslöjar, med anknytning till Ålandsfrågan. Baserat på tidigare okända källor visar författaren att det var med diplomati i Helsingfors - på högsta nivå förvisso men inte utan komiska detaljer - som en lösning mejslades fram som var acceptabel först för Finlands regering, sedan för Nationernas förbunds Ålandsrapportörer och råd och till slut för ålänningarna själva och sålunda löste Ålandsfrågan. Boken visar att de nationalitetsgarantier som ålänningarna fick var och är unika. Läsaren får veta i vems hjärna de först rann upp och hur de sedan på märkliga vägar hamna hos Nationernas förbund i Genève. I boken återges in extenso Ålandsrapportörernas utlåtande, idag bortglömt sedan hundra år. Edvard Westermarck, Finlands då det begav sig internationellt mest kände vetenskapsman, menade att något bättre inte skrivits i språkfrågan utanför Finlands gränser. Har främlingar någonsin beskrivit Åland och ålänningarna i sådan detalj och så inkännande? I boken ingår också en dramatisering i form av en teaterpjäs. Författaren låter Nationernas förbunds rapportörer, en schweizisk president, en belgisk utrikesminister och en amerikansk ambassadör, lösa Ålandskonflikten sittande i SS Gäfles salong på ett dimmigt Ålands hav. Där satt de verkligen natten mellan 12 och 13 december 1920 och det betänkande de skrev följdes i allt väsentligt av Nationernas förbunds råd i Geneve.