I Finlands riksdags debatter om assisterad befruktning i början av 2000-talet diskuterades hur barnets bästa ska tolkas, och hur det förhåller sig till jämlikhetsargument. Könscellsdonatorers anonymitet, surrogatmoderskap samt lesbiska pars och ensamstående kvinnors tillgång till assisterad befruktning var tre centrala debattfrågor. Genom retorik- och diskursanalys studerar Kanckos hur riksdagsdebatten blev en värdediskussion. Företrädesvis ur ett religionssociologiskt perspektiv analyserar hon vilka värden som uppfattades som viktiga. Analys av religiös argumentation och hänvisning till övertygelse ges ett särskilt utrymme i studien. Debatterna ingår samtidigt i större familjepolitiska diskkurser och belyser förändringar i synen på föräldraskap och familjer.