Mark Levengoods andra bok med personliga och underfundiga funderingar är fylld av överraskningar. Oförutsedda möten kan leda till stora sanningar eller i alla fall till små insikter. "Min mormor var så rädd för fyllgubbar. Om vi var ute och promenerade och ett fyllo kom fram till oss och tiggde om en slant, då grep hon min hand så hårt och väste: Stå alldeles stilla och blunda, så tror han att vi är döda. Och jag stod där och gjorde som hon sa, men jag tänkte: Det här fungerar nog inte. Han tror inte vi är döda. Han tror bara vi är en galen kärring och ett bisarrt barn. Åren har gått. Mormor har slutit ögonen för gott. Men jag blundar inte. Jag tittar rakt på fyllgubben och jag tänker: Han är full. Och runt honom slår parken ut i blom. Jag tänker inte låtsas vara död. Livet är för vackert."