Bertel Gripenberg (1878–1947) var under sin livstid en uppburen författare och ännu 1931 nominerades han till Nobelpriset. Efter andra världskriget har hans författarskap omvärderats både av politiska och estetiska skäl. Anna Möller-Sibelius utgår i denna bok från ett helhetsperspektiv, där Gripenbergs lyriska produktion under fyrtio år betraktas i sitt samspel med en turbulent samtid. Utifrån tre nyckelbegrepp, roll, retorik och modernitet, undersöker hon Gripenbergs växlande diktarroller, hans kommunikation med läsaren och modernitetsproblematiken som en dynamisk och motsägelsefull undertext i hans lyrik.