"Internationalism på hemmaplan" är temat för denna volym av Historiska och litteraturhistoriska studier. I sju artiklar diskuteras betydelsen av internationella strategier i små länders kulturella fält, med exempel ur finländskt och nordiskt 1800- och 1900-tal. Ur olika discipliners perspektiv lyfter de enskilda bidragen fram frågor kring asymmetriska kulturrelationer, växelverkan mellan lokalt, nationellt och transnationellt samt spänningar som uppstår när konsten, literaturen och vetenskapen, som i många avseenden representerar utpräglat gränsöverskridande verksamhetsfält, trots allt i stor utsträckning verkar i en nationell miljö och riktar sig till en nationell publik. Hur har enskilda intellektuella och konstnärer lyckats i sina försök att etablera sig på alternativa marknader eller mobilisera internationella erfarenheter som en motvikt till de trånga förhållandena hemma? Vilka förutsättningar och ambitioner har kultur- och vetenskapsidkare i Finland och Norden över huvud taget haft att medverka på den internationella arenan, och hur ter sig denna arena ur ett periferiperspektiv? Utgående från den här typen av frågeställningar presenteras i årsboken nordiska perspektiv på det kulturella rummet i Europa och periferiernas roll i det.