Med minnesbilder, präglade av stor detaljskärpa, målar Erik Granvik upp förflutna landskap och människoöden. Kunskap och livserfarenhet gör att han kan avläsa och tyda alla lämningar och tecken som finns idag i avfolkade byar och i det igenvuxna landskapet. Han behärskar suveränt det ordförråd som ger det återgivna den rätta känslan och autenticiteten. Läsaren blir varsamt guidad in i en förfluten tid. Texten är helt renons på kverulans och sentimentalitet. Den präglas av reflektion, värme och en lågmäld, underfundig humor.