Uppslagsverket Finland var något av en sensation när första upplagan kom ut i början av 1980-talet. "Hur har vi klarat oss utan detta" satte Bo Stenström som rubrik för sin recension i Åbo Underrättelser. Det är ingen självklarhet att en folkspillra som den finlandssvenska har en egen encyklopedi, också detta är någonting som de flesta andra kan avundas oss. Med åren har Uppslagsverket Finland blivit en institution som citeras i de mest varierande sammanhang. Den första editionen gick åt som smör i solsken - den läsande och bokköpande allmänheten insåg verkets värde. Detta är i själva verket bestående, eftersom en encyklopedi kan tala om vilken syn man hade på saker och ting i utgivningsögonblicket. Idag, drygt tjugo år senare, har det i alla fall funnits ett behov av att skissera upp en bild av den nya omgivning Finland befinner sig i. Andra upplagan av Uppslagsverket Finland började utkomma 2003 och fullbordas nu med det femte bandet SUS-ÖVE. Verket innehåller totalt 12 300 uppslagsord, av vilka en stor del är signerade artiklar av framstående experter på sitt område. Över trehundra sakkunniga har ställt sin expertis till förfogande vid utformandet av texterna. Verket innehåller rikligt med fotografier, kartor och grafer. För layouten svarar Peter Sandberg, mångfaldigt prisbelönad i bokkonstsammanhang. Ekberg, Åke Henrik (f. 25/4 1944 Ingå), redaktör, pol.dr 1995. E. anställdes 1969 vid Föreningen Finlandssvenska Uppslagsverk och 1973 vid Holger Schildts förlag med uppgift att sammanställa första upplagan av Uppslagsverket Finland, som utkom 1982-1985. Han disputerade 1991 på en avhandling om den finländska nazismen 1932-1944 och har därtill publicerat bl.a. artiklar för finlandssvensk tidnings- och tidskriftspress samt verkat som översättare. Han blev 2001 huvudredaktör för andra upplagan av Uppslagsverket Finland, som utkom 2003-2007. Redigerade Västnyländsk årsbok 1999-2005 och utgav 2006 verket I borgens skugga - Västnyland från forntid till nutid.