Mänskliga rättigheter bekräftas i folkrätten. Stater som ratificerar människorättsliga fördrag förpliktar sig juridiskt att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter. Men är mänskliga rättigheter något mer än en juridisk diskussion? Finns det en moralisk dimension i människorättsbegreppet? Vad kan det betyda att tillräkna mänskliga rättigheter legitimitet i en senmodern tid präglad av religiös och värdemässig mångfald? Till vem riktar man sig därtill med människorättsliga krav i en tid av fortgående globalisering? I vilken mening kan man tala om individers ansvar i relation till mänskliga rättigheter? Ur ett teologiskt etiskt, moralfilosofiskt och rättsfilosofiskt perspektiv analyseras begreppet mänskliga rättigheter som moraliskt och juridiskt begrepp. Särskild vikt läggs vid att formulera en förståelse av relationen mellan moral, rätt och religion när det gäller det tal om mänskliga rättigheter som inte gör halt vid gränserna för det som juridiskt är möjligt att säga.